Leena Lehtolainen om att lyckas i USA

Den bästsäljande finska deckarförfattaren Leena Lehtolainen, publicerad av bokförlaget Tammi, har ingått avtal med det amerikanska förlagskonglomeratet Amazon Publishing för de internationella engelska rättigheterna till alla hennes deckarromaner. Avtalet innefattar samtliga elva romaner om kriminalkommissarie Maria Kallio och den senare trilogin om livvakten Hilja Ilveskero. Avtalet är unikt till sin storlek och går till publiceringshistorien i Finland.

Deckarromanerna, som Leena Lehtolainen har skrivit sedan 1993, är alla bästsäljare på tio i topp-listan i Finland och har översatts till 25 språk, däribland tyska, franska, nederländska och - nyligen - kinesiska. De två första översättningarna för USA planeras vara ute redan i år och kompletteras med en stor marknadsföringskampanj.

Vi haffade Lehtolainen i en taxi på väg till Helsingfors flygplats, där författaren var på väg till Taiwan till ett publiceringsevenemang för den första kinesiska utgåvan av en av hennes böcker: hennes senaste Maria Kallio-roman Var är alla flickor nu? som handlar om spänningarna mellan invandrare och infödda finländare.

Det är mycket ovanligt att en finsk författare når den nordamerikanska bokmarknaden, för att inte tala om ett förlag av den här storleken och ett avtal om flera titlar. Hur känner du inför allt det här?

- Då jag är en vanlig tjej från landsbygden i Norra Karelen gör det mig lite vimmelkantig. Finländsk litteratur har inget att skämmas för, det har bara tagit lite längre tid för oss än till exempel svenskarna. För mig är det också en lyx att kunna arbeta på ett språk som jag har en viss kunskap om nyanserna i.

Vad har du lärt dig av översättningarna av dina romaner till så många språk?

- Jag blir ständigt imponerad av de olika frågor som mina översättare kommer med. Det finns emellertid tillfällen då jag känner av pressen att vara en representant för hela den finska kulturen.

Ser du dig själv som medlem i den nordiska deckarförfattargemenskapen?

- Absolut! Jag har lärt känna flera fantastiska skandinaviska deckarförfattare. Men det känns som att jag har ett särskilt band till den isländske författaren Arnaldur Indridason - jag antar att det har att göra med det faktum att vi båda kommer från Europas utkanter. Samtidigt hyser jag också stor respekt för många angloamerikanska författare, bland vilka Sarah Paretsky är en central figur för mig.

Du har en tendens att ta dig an väldigt aktuella, politiskt laddade ämnen. Hur ser du på förhållandet mellan att skriva deckare och det omgivande samhället?

- Det har sagts att det stora temat i de nordiska deckarna är det nordiska välfärdssamhällets fall. Som en person med en passion för politik ser jag det som naturligt att ta upp aktuella ämnen som inte har några enkla svar. Bra deckare måste inte alltid vara politiska, men det har förmågan att öka medvetenheten om sådant som har betydelse för oss alla men som det inte talas öppet om hela tiden.

Dina deckarromaner har två väldigt olika kvinnliga huvudkaraktärer - kriminalkommissarie Maria Kallio och livvakten Hilja Ilveskero. Vilka typer av huvudkaraktärer tycker du är intressanta?

- Generellt finner jag varken superhjältar eller litterära självporträtt särskilt intressanta. Jag relaterar till karaktärer som har brister och begår mänskliga misstag. Jag är nästan kär i P. D. James Adam Dalgleish. Att läsa en ny Sara Paretsky-roman är som att träffa en mycket kär vän.

Vilka råd skulle du ge till den som vill bli författare?

- Ha-ha! Som konståkningsentusiast och krönikör ställde jag den frågan till några konståkare på europeiska mästerskapen i Sheffield förra veckan. Jag ger dig ett liknande svar som jag fick av dem: "Man uppnår inget utan hårt arbete". Om du älskar det du gör, kan det inte gå så väldigt fel. Var också lyhörd för den respons du får på ditt arbete - ingen är ett geni utan lite hjälp från andra.